Denna systematiska litteraturstudie behandlar ämnet inkludering inom specialpedagogiken. Såväl svenska som internationella forskares syn på inkludering och vägen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett inkluderande arbetssätt som kan användas i den svenska skolan.  Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som källor.  Resultaten pekade på tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lärarens kunskaper och attityder till ett inkluderande arbetssätt.

Studien syftar till att undersöka hur begreppen inkludering och exkludering tolkas och används av några olika skolaktörer, samt hur de uppfattar att man kan nå en Inkluderande undervisning. Vad är det för faktorer som bidrar till att läraren arbetar inkluderande och hur förhåller sig läroplanen till inkludering? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med djupintervjuer som tillvägagångssätt. Vi delade in aktörerna i ett externt och ett internt perspektiv utifrån deras position i skolvärlden. Detta för att få en bredare bild av hur inkluderingen fungerar på olika nivåer.

Syftet med denna studie är att få kunskap om rektorers syn på organisation av undervisning för grundsärskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hänseende på en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen är att det i dag finns många olika sätt att organisera undervisning för grundsärskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation är inkluderande. Vad menar de då med att organisationen är inkluderande?Studien är genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades på jämnstora kommuner inom länet samt på kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsärskolan på respektive kommuns hemsida.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare kan arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med 11 grundskollärare som undervisar elever i åldern 6-11. De centrala frågeställningarna har varit vad läs- och skrivsvårigheter är enligt de lärare vi intervjuat, vilka organisatoriska förutsättningar de intervjuade lärarna anser att de har när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt hur de intervjuade lärarna organiserar arbetet i klassrummet för att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar på att respondenterna är väl medvetna om vad läs- och skrivsvårigheter är. De gav många exempel på hur svårigheterna kan visa sig och hur de kan påverka elevernas skolgång.

Studiens syfte var att undersöka lärares, särskollärares och specialpedagogers uppfattningar om Inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av särskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om Inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhållande till inkludering, uppfattningar om lärares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgått från en kvalitativ metod där vi använt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna själva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrån ett fenomenografiskt perspektiv där vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en Inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter.Vikten av att lärare ändå arbetar mot en Inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en Inkluderande undervisning.

Denna studie behandlar textillärares och elevassistenters syn på sitt arbete med inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Tre textillärare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebär att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för Inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter Inkluderande undervisning kan få.Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebär att människors egenskaper skapas i möten med andra och därmed varierar beroende på kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lärare/elevassistent är för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen.Resultatet av studien visar att textillärarna är positiva till inkludering så länge elevgrupperna inte är alltför stora alternativt att det finns tillgång till elevassistent. De ser även att elever kan påverkas negativt i viss mån av inkludering. Textillärarna anser att elevassistenten är en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen.

Denna studie har behandlat lärares syn på Inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklärare i år 1-6 för att ta reda på hur lärarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsättningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med Inkluderande undervisning. Resultatet visar att lärarna i studien ser olika på hur man bäst individualiserar undervisningen utifrån elevernas olika förutsättningar.  Fyra av lärarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivågrupperingar eller särskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan två av lärarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredställda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebär att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. Lärarna lyfter fram faktorer som de anser påverkar deras möjlighet till en inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer är elevernas olika förutsättningar, arbetssätt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument.

Syfte:Studiens syfte är att undersöka hur lärare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnå en fungerande Inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lärande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa särskilt utifrån elever i behov av särskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där samspel med andra ses som en förutsättning för lärande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer då elevers svårigheter inte ses som individburna utan uppstår i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun där empirin samlats in genom en enkät till samtliga grundskollärare. Resultat:Det som undersökts är lärares skattning av framgångsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som värderas högst är tid.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i åldrarna 16-19 år (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotränare som var mellan 39-66 år gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades två semistrukturerade intervjuguider baserat på den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. Frågorna som ställdes var utifrån tre olika situationer; vardaglig träning, träningsläger respektive tävling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende på individerna och situationen.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en Inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter.Vikten av att lärare ändå arbetar mot en Inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en Inkluderande undervisning.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa på grundskolenivå, årskurs F-9, arbetar för en Inkluderande undervisning.  Frågeställningar: Hur arbetar idrottslärare med inkludering inom ämnet Idrott och Hälsa? Finns det någon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan användas i idrottsundervisningen? Metod Denna studie bygger på strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lärare inom ämnet Idrott och Hälsa, två kvinnor och två män där det största fokuset har lagts på lärarnas åldersskillnad. Resultat Resultatet visar att dessa fyra lärare generellt har en delad mening om vad inkludering innebär, men det användes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta på en bristande kunskap hos lärarna, men det kan också bero på att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser. Slutsats Denna studie har gett mig inblick i och förståelse kring hur specialpedagogik och inkludering används inom ämnet idrott och hälsa.

Syftet med detta arbete var att få inblick i hur jag som undervisande lärare kan upptäcka och arbeta med elever i matematiksvårigheter, inom gruppen, alltså inkluderande undervisning. En litteraturstudie är genomförd som i huvudsak berört Adler, Magne, Ljungblad, Malmer samt Engström. Jag har även genomfört en översiktsdiagnos i en klass för att upptäcka elevernas starka och svaga sidor i matematik. En djupare analys gjordes av två elever för att bland annat få en helhetsbild av dessa elever och deras inställning till matematik. Utifrån de svårigheter eleverna visade upp utformades fyra arbetspass för att stärka eleverna inom dessa områden.

Specialundervisning och nivågruppering i matematik har inte så stor effekt (Bentley & Bentley, 2011; Giota & Emanuelsson, 2011) och vår skollag (2010:800) gör gällande att undervisningen ska ske inom klassens ram. Med detta som utgångspunkt designades denna studie. Studien genomfördes med 21 elever i år två under nitton lektioner. Syftet var att se om intensivundervisning med hjälp av strukturerad undervisning kan ge effekt på elevernas automatisering av additions och subtraktionstabellerna inom talområde 0-20. Studien genomfördes som en experimentell design med fältexperiment och metoderna i studien var deltagande observation, fältanteckningar och diagnoser.